Därför fick Macken så stort genomslag

Har du någon gång funderat på vilka hemliga ingredienser som låg bakom Mackens enorma popularitet? Här lyfter författaren och humorhistorikern Kalle Lind fem nycklar: Från lägerelden framför tv:n till musik, manus och igenkännbara figurer. Klicka på rubrikerna nedan och få en fördjupad bild av hur en helt vanlig liten bilverkstad kunde bli en stor del av svensk nöjeshistoria.

Lägerelden

Ingen kan dock förutspå det enorma genomslaget. Tittarsiffrorna ökar för varje sändning. Den som missar ett Macken-avsnitt på lördagskvällen missar också möjligheten att vara med i det kollektiva eftersnacket på måndagen. En lägereld har skapats, en konstellation har fått sitt definitiva genombrott.

I mitten av 1980-talet finns fortfarande bara två tv-kanaler, finansierade via licensavgifter och kliniskt fria från reklam. Internet är bara en glimt i några San Fransisco-hackares ögon, telefonin är fast och styrs helt av det statliga Televerket. Men Sverige befinner sig i en brytningstid: redan året efter startar Jan Stenbeck och TV3 sina satellitsändningar och monopolet bryts. Själva serien Macken skildrar också, medvetet eller ej, den brytningstiden: den lilla bilverkstaden hotas av det stora motorvägsbygget, det regionala och jordbundna konfronteras hela tiden med en ny tids visioner.

I efterhand ter det sig helt logiskt att Mackens sjätte och sista avsnitt ses av 3 672 000 svenskar. Det är en serie om Sverige och svenskarna och om det gamla trygga och det nya spännande. Det är dessutom en serie där en humorgrupp och deras medarbetare verkligen vill visa vad de går för – en serie fylld av skämt, iakttagelser, igenkänning, infall, scenografiska effekter och effektiva musiknummer.

Manuset

De sex halvtimmesavsnitten är skrivna av Claes Eriksson. Han har vid tiden varit en skrivande och uppträdande humorist i femton år och producerat många timmars scen- och radio-, och i någon mån tv-, humor. Han är en man med bestämda idéer om form, rytm och tilltal. Med Macken skapar han en humorserie som består av sådant som humor-tv oftast består av, men som samtidigt är helt unik.

Den gåpåige Roy och hans drömmande bror Roger är en sorts personer som ”alla” känner igen och som man kan skratta både med och åt. De har inte alltid rätt och gör inte alltid som man ska, men de är lätta att sympatisera med och de skildras som människor och inte karikatyrer. De representerar Den Lilla Människan, genomsnittssvensken, inte så bokkloka men tämligen gatusmarta.

Runt dem flockas ett figurgalleri som representerar olika aspekter av Sverige 1986: rester från det gamla Bondesverige såväl som representanter för ett nytt, hippare, mer affärsinriktat och färggladare Framtidssverige. Alla de gubbar och tanter som dyker upp i bilverkstaden är typer som 1986 kändes igen från stadsvimlet, bytorget eller tv-rutan: freestylelyssnare, fotografer, försagda figurer, frifräsande fartfyllda försäljare.

Galenskaparna och After Shave står med ett ben i det studentikosa, där man gärna odlar musikalisk och språklig nonsenshumor, och med ett ben i det folkliga, där dialekter, peruker och grimaser har en central plats. Dialogen i Macken är stundom realistisk och låter som man föreställer sig att det gör på landet, stundom absurdistisk och bisarr. Macken lyckas därför att vara både smart och bred.

Formatet

Ytligt sett är Macken en sitcom, det vill säga ett återkommande persongalleri rör sig i en och samma miljö. Den skiljer sig dock väsentligt från gängse sitcom på så vis att de enskilda scenerna snarast kan jämföras med sketcher. Fem av medlemmarna i Galenskaparna och After Shave delar på en uppsjö av roller. Tre gånger per avsnitt utbrister mackens kunder eller dess ägare plötsligt i musik. Då och då blir macken rent konkret en spelplats för fantasier och drömmar där all realism bryts.

Man tar inte till överord om man hävdar att själva formen för Macken är unik. Trots att själva spelplatsen – bilverkstaden – är igenkännbar för varje bilägande svensk, ser tv-serien inte ut som något annat. Den är en sorts televiserad nummerrevy med fast spelplats. Eller en sitcom med musikalnummer. Eller det helt oväntade mötet mellan två västgötska mekaniker och ett Hollywood på sprallhumör.

En central del i Macken-maskineriet – och i Galenskaparnas och After Shaves sceniska och filmiska framgångar – är scenografen Rolf Allan Håkanson. Han bygger upp tre till synes hyperrealistiska miljöer – en verkstad, ett kontor och en butik – där varje reklamskylt och varje domkraft ser ut som de ska göra. Där smälter Anders Eriksson och Jan Rippe och deras blåställ in naturligt, medan de uppdykande trumdårarna, showvamparna och glada bagagegubbarna blir en komisk kontrast till oljefläckarna.

Lekfullheten och upptäckarlustan inför mediets möjligheter syns ner på detaljnivå. Varje avsnitt har en unik signaturmelodi, där olika artister sjungit in samma låt till specialskrivna arrangemang, som i avsnittens inledning spelas och avas på den transistorradio som står på i själva macken.

Musiken

Musiken är central hos Galenskaparna och After Shave, legeringen av en musikalisk sketchgrupp och en hypermusikalisk barbershopgrupp. Tv-serien Macken innehåller arton musiknummer, plus signaturmelodin i sex olika versioner. Claes Eriksson har skrivit samtliga texter och de flesta melodier. De flesta sånger är pastischer och parodier på genrer som country eller sonater eller samtida pop, men samtidigt med sådan tonträff att många av dem blev radiohits och evergreens.

Arrangören Charlie Falk och Den Ofattbara Orkestern är viktiga för sound och arrangemang. Vokalisterna – främst aftershavearna Knut Agnred, Per Fritzell, Jan Rippe och Peter Rangmar och den ensamma komediennen Kerstin Granlund – gör att låtarna lyfter sig från parodierna och blir lyssningsvärda i egen rätt.

En lp-skiva med samtliga sånger från Macken sammanställs med rasande hastighet i höjd med att serien slutat gå. Tre av seriens melodier hamnar på Svensktoppen: Macken med Roy och Roger, Konfirmationspresenten (Jag vill ha en synth) och Det är vattenpumpen, Gerd. Att Husvagn aldrig testas ter sig i efterhand som obegripligt. Vid åttiotalets mitt har Svensktoppen en enorm lyssning och är kanske den viktigaste kanalen för bred, svenskspråkig musik. Macken blir alltså inte bara det stora genombrottet för Galenskaparna och After Shave som humorister, utan också som en musikakt.

Realismen

Man kan ifrågasätta om Macken är realistisk. Där förekommer trots allt musikalnummer, drömsekvenser och pangpang-scener. Men den känns realistisk. Den har, mitt i perukglädjen, ett lågmält tilltal och en tydlig förankring i det igenkännbart lantliga.

Anders Eriksson som Roy gör inte en rolig gubbe – han gestaltar en människa. Som tittare vet vi att Roy inte finns, men det känns som att han finns. Vi har träffat honom förut, särskilt om vi varit en bit ut på landet och i synnerhet om vi varit i Västergötland. Jan Rippe som Roger är en påtagligt nedtonad sidekick, fumlig, drömmande, ömkansvärd, mänsklig.

Även om persongalleriet som dyker upp på macken är hysteriskt, uppskruvat och karikerat så känner vi oftast igen typen. Vi har sett de där countrylyssnande långtradarchaffisarna, vi har träffat de där förlägna husvagnsägarna, vi har hört de där nyrika småstadsentreprenörernas svada. Macken tar avstamp i det igenkännliga och vrider sedan upp det, ibland till absurda proportioner, men utan att tappa verkligheten.

När serien görs är medlemmarna i Galenskaparna och After Shave mellan 31 och 36. Det är de perfekta åldrarna för de som vill vara ett med sin samtid, varken barnsligt naiva eller gammalt konservativa. De sju kommer från det gamla Sverige men är mottagliga för det nya. De ser med viss skepsis på moderna fenomen som freestyles (bärbara bandspelare som gör att man skärmar av sig från världen), men är samtidigt nyfikna på synthesizers (musikapparater som kan härma riktiga instrument). De förhåller sig med värme och inte med aggressivitet till sådant de skojar om. De tycker om sina figurer och vill dem väl även när de beter sig illa.

Efter Macken-sändningarna blir Roy och Roger i det närmaste rockstjärnor. Det är ett tecken inte bara på seriens genomslagskraft, utan också på dess igenkänning. Roy och Roger hade något som svenska folket kände igen och kanske kände igen sig själva i. Och om inte sig själva så en granne.

JUBILEUMSERBJUDANDE!

30 % på alla Macken-prylar!

För att fira Mackens 40-årsjubileum kan du shoppa DVD, Blu-ray och merch till ett riktigt gott pris i shoppen hos Majeng Media. Använd koden Macken40 och få 30 % på allt.

Se alla produkter och beställ